Michael Wolffs \”skandalbok\” Fire and fury var smärtsam, ack så smärtsam läsning. Hur är det möjligt att en så fullständigt inkompetent person som Trump nu sitter i Vita Huset? Och hur kan han fortfarande sitta där, efter alla eländiga katastrofer han har orsakat under sitt första år? Det är obegripligt och skrämmande. Faktaresistensen har fått ett ansikte och det är inte vackert.
Wolff har gjort ett mycket gediget researcharbete, han måste ha enorma nätverk och kontakter med folk på insidan. Boken är full av pikanta detaljer och kommentarer från presidentens allra närmaste team. Å andra sidan var det kanske inte så svårt: Trumpadministrationen är ett enda stort läckande såll där alla hämningslöst skvallrar om alla, och presidenten själv är den som läcker mest. Det hjälper ju inte heller att folk blir sparkade på löpande band. Den som inte behandlar personalen anständigt kan inte heller förvänta sig lojalitet av personal som lämnat jobbet. Washington är nu fullt av arga före detta Trumpmedarbetare som gärna berättar om sina upplevelser för journalister.
Tyvärr är det ganska illa hopskrivet. Det är en mycket amerikansk bok, babblig och med onödigt tillkrånglade meningar. Det blir seg läsning, trots det skandalösa innehållet.
Jag har nu läst tre olika infallsvinklar på det katastrofala US-amerikanska valet: What happened? om Hillary Clintons sida av saken, Strangers in their own land om de till synes irrationella Trumpväljarna och så nu Fire and fury om Trump och hans cirkusfölje till team.
De förklarar samma sak ur tre olika perspektiv och bilden som framstår är tydlig: förnuftet har ersatts av galenskapen, eftertanken av känslorna och media har låtit sig kidnappas för fientliga attacker mot kunskap, sanning och källkritik. Världen måste skärpa sig och det är bråttom. Så här kan vi inte ha det.
Litterärt ofog 